Kunskapsbank · Skatt & deklaration

Lön eller utdelning i ditt AB, så optimerar du uttagen 2026

Att äga ett aktiebolag ger dig två huvudsakliga sätt att ta ut pengar: lön eller utdelning. Vilket som passar bäst beror på din situation, och de flesta ägare tjänar på att kombinera båda. Här går vi igenom hur det fungerar, vad du behöver tänka på och hur du undviker de vanligaste misstagen.

Varför spelar valet roll?

När du tar ut lön betalar bolaget arbetsgivaravgifter och du betalar inkomstskatt. Lönen är avdragsgill i bolaget, vilket sänker bolagsskatten. När du tar ut utdelning beskattas den i stället som kapitalinkomst, förutsatt att du håller dig inom det så kallade gränsbeloppet enligt 3:12-reglerna. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 % i kapitalskatt. Det är en stor skillnad mot den marginalbeskattning som gäller för höga löner.

Valet handlar alltså inte om ett antingen-eller, utan om att hitta rätt balans varje år.

Lönen sätter grunden för dina förmåner

En vanlig fråga är: "Kan jag inte bara ta allt som utdelning och slippa arbetsgivaravgifter?" Svaret är nej, om du vill behålla socialförsäkringsskyddet. Din sjukpenninggrundande inkomst, din pensionsrätt i allmän pension och din föräldrapenning beräknas alla på din registrerade lön.

En lön ger också bolaget rätt att dra av kostnaden. Dessutom är lönen ofta en förutsättning för att räkna fram ett högt gränsbelopp via den så kallade lönebaserade utdelningsregeln, vilket kan öppna för mer lågbeskattad utdelning nästa år.

Koncept att hålla koll på:

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): baseras på lön, inte utdelning.
  • Pensionsrätt: allmän pension tjänas in på lön upp till ett tak.
  • Gränsbelopp: beräknas dels på anskaffningsvärdet (förenklingsregeln) dels på bolagets löneunderlag.

Hur statlig skatt påverkar hur hög lönen bör vara

Inkomstskatt är progressiv. Upp till en viss inkomstnivå betalar du bara kommunalskatt. Överstiger din beskattningsbara inkomst 660 400 kr (2026, för dig som inte fyllt 66 år) tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent ovanpå kommunalskatten. Källa: Skatteverket. Har du fyllt 66 år är gränsen i stället 760 500 kr samma år. Källa: Skatteverket.

Därför är en vanlig strategi att hålla lönen under brytpunkten och i stället ta ut eventuellt överskott som utdelning inom gränsbeloppet. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 %, vilket i många fall är lägre än kombinationen av kommunalskatt och statlig skatt på en hög lön.

Ett konkret exempel: Lena driver en IT-konsultfirma i AB-form

Lena äger sitt AB ensam och fakturerar kunder för sammanlagt 1 200 000 kr under 2026. Efter bolagets övriga kostnader återstår 900 000 kr före löner och skatter.

Hon väljer att ta ut en månadslön som ger en årsinkomst strax under brytpunkten. Det ger henne ett rimligt socialförsäkringsskydd och bygger pensionsrätt, utan att utlösa statlig inkomstskatt. Resterande vinst i bolaget kan hon, om hennes gränsbelopp räcker, dela ut nästa år till 20 % kapitalskatt i stället för att ta ut ytterligare lön som beskattas hårdare.

Resultatet är att Lena betalar lägre skatt totalt sett, behåller sitt försäkringsskydd och bygger upp ett utdelningsutrymme inför kommande år.

Det du inte får missa: tidpunkter och formkrav

Utdelning från ett AB kräver ett beslut på bolagsstämman och kan bara ske när årsredovisningen är fastställd. Du kan inte bara föra över pengar från bolagskontot till ditt privata konto och kalla det utdelning i efterhand. Det finns formkrav att följa, annars riskerar uttaget att omklassificeras av Skatteverket.

Praktiska punkter att komma ihåg:

  1. Beslut om utdelning fattas normalt på ordinarie bolagsstämma, vanligtvis i april till juni för bolag med kalenderår som räkenskapsår.
  2. Utdelningen deklareras i din privata inkomstdeklaration på blankett K10.
  3. K10 ska lämnas in varje år du äger kvalificerade andelar, även om du inte tar ut någon utdelning, för att gränsbeloppet ska räknas upp korrekt.
  4. Lön ska vara rimlig och marknadsmässig. Alltför låg lön i kombination med hög utdelning kan ifrågasättas.

Vanliga misstag att undvika

  • Att inte ta ut någon lön alls: Utan registrerad lön bygger du inget socialförsäkringsskydd och kan missa möjligheten att använda lönebaserad utdelning.
  • Att missa K10: Glömmer du blanketten ett år riskerar du att förlora gränsbeloppet för det året.
  • Att ta ut mer utdelning än gränsbeloppet: Överskjutande utdelning beskattas som tjänsteinkomst, inte kapital. Det kan bli dyrt.
  • Att planera för sent: Lön och utdelning behöver planeras löpande under året, inte bara när deklarationen ska lämnas.

Sammanfattning

Valet mellan lön och utdelning handlar i praktiken om att kombinera de två på ett sätt som minimerar den totala skatten och bevarar ditt socialförsäkringsskydd. Som tumregel: ta ut tillräcklig lön för att täcka dina levnadskostnader och bygga pensionsrätt, håll den under brytpunkten för statlig skatt på 660 400 kr (2026, under 66 år), och ta resterande vinst som utdelning inom gränsbeloppet till 20 % kapitalskatt. Rätt upplägg kräver planering och är olika för varje bolag. Hör gärna av dig om du vill gå igenom din situation.


Detta inlägg innehåller allmän information och är inte individuell skatterådgivning. Regler och belopp kan förändras. Rådgör med en redovisningskonsult för råd anpassade till din specifika situation.

Behöver du hjälp med din redovisning?

Få en offert och en kostnadsfri genomgång, helt utan förpliktelser.

Få en offert
← Till kunskapsbanken